Garmin Forerunner 70 recension: precis den klocka jag behövde

Jag hade blivit lite väl inaktiv för min egen smak, så jag bestämde mig för att börja röra på mig mer och skaffa ännu en ny leksak, i hopp om att den skulle hjälpa mig att förbättra konditionen och komma i form igen.

Jag är ingen större löpare. Jag promenerar ibland, och när jag köpte klockan hade jag precis börjat gå till gymmet några gånger i veckan och vara med på enstaka pass, som yoga. Så även om namnet Forerunner ganska tydligt avslöjar vilka Garmin främst riktar sig till, ville jag ha en bra allroundklocka för träning. Inte något som förutsätter att jag tränar inför ett maraton.

Jag får nog erkänna att en av de stora anledningarna till att jag ville ha en ny Garmin över huvud taget var… att jag skulle kunna ha en urtavla inspirerad av Kingdom Come: Deliverance. Tanken på ett solur i medeltida stil på handleden tilltalade mig rätt mycket.

Innan jag bestämde mig för Forerunner 70 ägnade jag en hel del tid åt att gå igenom Garmins senaste modeller för att hitta den billigaste som faktiskt klarade allt jag behövde. Jag var inte ute efter den mest imponerande specifikationslistan eller en massa finesser som jag kanske skulle prova en gång och sedan glömma bort. Jag ville bara ha rätt klocka. Jag betalade £186 för min (ungefär 245 amerikanska dollar eller 220 euro, beroende på växelkurserna eller vilken politisk händelse som för tillfället skakar om världen). Priset är en viktig anledning till att jag är så nöjd med den, särskilt när vissa smartklockor kostar fem gånger så mycket, eller ännu mer.

Den ersätter min gamla Garmin Forerunner 35, som faktiskt fortfarande fungerar alldeles utmärkt! Men den var betydligt enklare, utan färgskärm och med så få pixlar att man nästan kunde räkna dem på båda händernas fingrar. Det var inget fel på Forerunner 35 för löpning, men den dög inte särskilt bra för den andra träning jag ville ägna mig åt, eftersom så många funktioner saknades. Det enda någorlunda relevanta läget för exempelvis styrketräning var ’Cardio’, så praktiskt taget alla träningsformer fick registreras under samma allmänna rubrik. Det var inte särskilt hjälpsamt, och förmodligen inte särskilt exakt heller, eftersom klockan knappt visste vad jag höll på med. Skillnaden i vad den nya klockan kan berätta om träning, sömn och återhämtning är enorm.

Trots att Forerunner 70 alltså tillhör de enklare modellerna i Garmins sortiment har den verkligen överraskat mig med hur mycket användbart den innehåller och vilket stort steg framåt den är jämfört med min förra Forerunner.

En riktig klocka, inte en löjlig pryl

Jag borde nog förklara lite om min smak när det gäller armbandsur, för den är en del av skälet till att just den här modellen tilltalar mig. Jag gillar klassiska Casio- eller Seiko-klockor, eller något annat lika diskret och nedtonat. Jag vill inte nödvändigtvis ha en enorm pryl fastspänd på handleden, och vissa smartklockor, särskilt de med gigantiska urtavlor och tjocka, flerfärgade armband, ser faktiskt rätt löjliga ut i mina ögon. Men om du personligen drömmer om att se ut som Inspector Gadget, så varsågod.

Forerunner 70 slipper det problemet. Den är ganska diskret och, i mitt tycke, snygg i sig. Därför valde jag den svarta varianten. Jag bör nämna att den har en knallgul Start/Stop-knapp på sidan, vilket säkert kan irritera någon som är väldigt noga med att färger ska matcha. Själv stör jag mig inte på den. Den ser ut som en riktig klocka, och det är en del av poängen: trots allt den kan göra är den i slutändan fortfarande en klocka.

Lyckligtvis känns den också som en riktig klocka. Jag är inte någon som naturligt trivs med att bära klocka hela tiden, men den här är tillräckligt lätt, ungefär 40 gram enligt Garmin, och silikonarmbandet som följer med är så bekvämt att jag bär den praktiskt taget dygnet runt. Jag brukar ta av den när jag duschar, men annars märker jag knappt av den, inte ens på natten. Det betyder att jag kan få information om sömn och återhämtning utan att känna att jag har en obekväm klump fastspänd på handleden när jag försöker sova.

Vill man anpassa klockan efter kläderna är det dessutom väldigt enkelt att byta urtavla. Med skärmen släckt ser klockan ännu mer diskret och elegant ut. Den har visserligen en Always On Display-funktion för den som vill ha det, men för mig är det mer än tillräckligt att skärmen tänds när jag rör handleden eller trycker på den.

Skärmen och problemet med skärmskydd

En av de tydligaste förbättringarna jämfört med min gamla Forerunner 35 är skärmen. Forerunner 70 har en färgstark AMOLED-skärm på 1,2 tum med upplösningen 390 × 390 pixlar, och den ser utmärkt ut. Färgerna är livliga, allt är tydligt och jag har inte haft några problem att läsa av den utomhus. Solljus kan reflekteras lite i glaset, men aldrig så mycket att jag inte kan se vad som visas.

Visst kan man alltid hitta en klocka med mer avancerad skärm eller fler pixlar, men behöver jag verkligen det på en träningsklocka? Det tycker jag verkligen inte. Den här räcker mer än väl för att visa tiden och all information jag vill se. Jag ser ingen poäng med att jaga ett imponerande PPI-värde bara för sakens skull, utan någon praktisk nytta, samtidigt som man saboterar alla möjligheter till vettig batteritid (ja, Apple, jag tittar på er!). Jag litar på att Garmin har valt en lämplig upplösning och vägt fördelarna mot nackdelarna med att bara lägga till mer och mer av allt.

Skärmen har kemiskt förstärkt glas och känns, enligt min erfarenhet, gedigen och mycket reptålig. En del av Garmins finare modeller har safirglas i stället, men jag tror faktiskt inte att jag personligen skulle märka någon skillnad. Förutom på prislappen, förstås.

Det hindrar mig ändå inte från att rekommendera ett skärmskydd. Precis som med en mobil eller surfplatta är det bättre att vara på den säkra sidan. Ett skärmskydd kan man alltid byta om det repas. Skärmen själv? Inte lika lätt.

Jag provade först ett par hårda skärmskydd av glas, men inget av dem låg ordentligt mot skärmen. Det bildades bubblor och kanterna började lossna. Jag vet inte säkert om det beror på skärmens form eller rundningen vid kanterna, men det jag vet är att de hårda skydd jag provade helt enkelt inte passade ordentligt. Mjuka skärmskyddsfilmer av TPU fungerar däremot riktigt bra. De sitter som de ska, och skärmen ser fortfarande lika klar och färgstark ut under dem. Så om du funderar på en ny Garmin-klocka, den här eller någon annan, skulle jag vara noga med att välja ett bra, mjukt TPU-skydd. Det finns säkert sådana som gör skärmen hemskt matt och grumlig, så välj med omsorg.

Knappar, pekskärm och att hitta rätt i menyerna

Sättet man styr klockan på är en annan sak som Garmin enligt mig har fått till. Den har fem fysiska knappar utöver pekskärmen, med tydliga funktioner som Start, Stop, Back, Menu, Up och Down, beroende på var man befinner sig i gränssnittet. Mycket enklare än så blir det knappast, och jag är glad att jag inte behöver förlita mig helt på att svepa på skärmen eller gestikulera med handleden.

Med det sagt betyder tydliga knappar inte att jag genast förstod varje knappsekvens. Att starta en aktivitet, stoppa den och sedan faktiskt avsluta och spara den krävde lite tillvänjning. Det är flera steg och knapptryckningar inblandade, och i början fick jag tänka efter vad som kom härnäst. Efter några gånger lärde jag mig ordningen, och då kändes det hela självklart i stället för krångligt.

Aktiviteter: löpning är bara en av många

Den heter förstås Forerunner, så det är knappast förvånande att löpning står i fokus. Men jag tycker inte att någon ska avfärda klockan bara för att man inte främst är löpare. Garmin marknadsför över 80 inbyggda sportappar i den här klockan. Det är uppriktigt sagt ett löjligt stort antal aktiviteter för något man har runt handleden. För mig är namnet Forerunner lika mycket ett sätt att marknadsföra klockan till löpare som en beskrivning av vad den faktiskt passar för. I praktiken är det en mångsidig träningsklocka för alla möjliga aktiviteter. Men jag antar att Garmin behöver rikta sina olika klockfamiljer mot olika grupper av idrottare.

För att ge en uppfattning om hur många aktiviteter vi talar om kommer här profilerna som nämns i Garmins manual, grupperade efter kategori. Läs gärna igenom dem om du är nyfiken, eller kasta bara ett öga på listan och fortsätt läsa. Jag tror att poängen går fram ändå!

• Löpning: Löpning, löpband, löpning på inomhusbana, löpning på utomhusbana, terränglöpning, ultralöpning, hinderbanelöpning och virtuell löpning.
• Cykling: Cykling, landsvägscykling, mountainbike, gravelcykling, cykelpendling, cykelturer, inomhuscykling, elcykling, elmountainbike och cykelcross.
• Simning: Bassängsimning.
• Gym och träning: Styrketräning, konditionsträning, crosstrainer, HIIT, trappmaskin, hopprep, inomhusrodd, boxning, mixed martial arts, rörlighetsträning, pilates, inomhusgång, inomhuslängdskidåkning och yoga.
• Friluftsaktiviteter: Promenader, vandring, rucking (promenad med extra vikt), bergsbestigning, ridning, discgolf, bågskytte och inlinesåkning.
• Vintersport: Skidåkning, snowboard, klassisk längdskidåkning, skate-längdskidåkning, skridskoåkning, snöskovandring och snöskoterkörning.
• Vattensport: Utomhusrodd, kajakpaddling, ståpaddling (SUP) och snorkling.
• Lagsport: Fotboll, amerikansk fotboll, basket, baseboll, softboll, cricket, rugby, lacrosse, volleyboll, landhockey, ishockey och ultimate frisbee.
• Racketsport: Tennis, bordtennis, badminton, squash, pickleball, padel, plattformstennis och racketboll.
• Motorsport: Motorcykelkörning, motocross, fyrhjuling/ATV och overlanding.
• Övrigt: Andningsövningar.

Ganska stort utbud, eller hur? Och jag känner verkligen inget behov av att använda allt. För min egen del är de självklara aktiviteterna promenader, löpning, rodd, crosstrainer och yoga. Det är en del av charmen: här finns tillräckligt för många olika människor, utan att någon av oss måste använda varenda funktion.

Vissa aktiviteter går också att dela in i varv, repetitioner, intervaller eller olika moment. Ta yoga som exempel: man kan registrera eller ta tid på enskilda positioner, men jag låter hela passet vara en enda aktivitet från början till slut. Jag är där för att göra yoga, inte för att tillbringa lektionen med att pilla på klockan och fundera över vilken position jag håller på med. Trevligt att detaljerna finns för den som vill ha dem, men jag behöver dem inte.

En aktivitet som verkligen var en positiv överraskning är det särskilda läget för motorcykelkörning. Jag visste inte ens att klockan hade en profil för motorcykelturer när jag köpte den, men den kan registrera en tur och visa rutten, medelhastigheten och en massa andra siffror, ungefär som vid löpning eller cykling. Den uppskattar till och med kaloriförbrukningen. Hur allvarligt man ska ta en kaloriuppskattning från en motorcykeltur är en annan fråga, men jag tycker att hela grejen är oväntat rolig.

En liten extrafunktion jag inte väntade mig av en löparklocka, och ytterligare ett skäl att ta en tur! ”Brände fler kalorier under en timme på motorcykeln än under tjugo minuters svettande på gymmet? Ha! Sug på den, gymmet!” Och som du kan se i videon nedan går det snabbt och enkelt att starta en aktivitet från den förinställda snabbmenyn.

Och om ingen av alla dessa aktiviteter mot förmodan passar det du vill göra, låter Garmin dig till och med skapa en egen. Du kan utgå från en befintlig aktivitet eller skapa en ny, ge den ett eget namn och ställa in saker som dataskärmar och andra inställningar som stöds. I teorin skulle du alltså kunna skapa en aktivitet som heter ”Diska för att min partner är lat”, eller en kortare variant om Garmin inte har plats för hela klagomålet. Starta aktiviteten när du börjar diska och stoppa den när du är färdig, så får du ett register över hur länge du höll på, plus all annan information som profilen är inställd på att samla in. Med tiden skulle du till och med kunna gå igenom aktivitetshistoriken och räkna ut exakt hur många timmar av ditt liv du har ägnat åt disken därför att din partner är lat. Om det sedan vore särskilt klokt att lägga fram bevismaterialet för partnern är förstås en helt annan fråga.

GPS: mer än tillräcklig för mig

Klockan har inbyggd GPS med stöd för flera satellitsystem, även om den inte är en av Garmins dyrare modeller med flerbands-GPS. Sådana mer avancerade positioneringssystem kan vara användbara, särskilt där mottagningen är svår. Forerunner 70 saknar också den separata elektroniska kompass som finns i vissa dyrare klockor, men kan ändå ge vägledning längs rutter och banor. Färdriktningen beräknas utifrån förändringar i position, inte genom att klockan själv vet åt vilket håll du tittar.

För mig är den viktiga skillnaden ändå den mellan en skillnad i specifikationerna och ett faktiskt problem. Jag har aldrig haft några betydande problem med GPS:en i min klocka. Ibland känns det som att den behöver lite rörelse när jag går ut genom dörren, ungefär de första fem eller tio metrarna, innan den bekräftar att GPS-positionen är klar. Det är bara mitt intryck av att använda den, inte någon exakt mätning av hur snabbt den hittar satelliter.

Utöver det har den helt enkelt fungerat. Jag kan inte minnas att GPS:en oväntat har tappat kontakten, och jag har inte varit med om något som fått mig att önska att jag köpt en finare version. För promenader, enstaka löprundor, motorcykelturer och de utomhusaktiviteter jag faktiskt håller på med är den mer än tillräcklig. Jag förstår varför någon med andra krav på friluftsliv eller navigering skulle uppskatta en mer avancerad modell, men jag behöver den inte.

Pulsmätning: förvånansvärt nära jämförelsevärden

Jag har också upprepade gånger jämfört klockans pulsvärden med handtagssensorerna på konditionsmaskinerna på mitt gym och med min blodtrycksmätare från OMRON. Jag har nog gjort jämförelsen några dussin gånger, särskilt på maskiner som crosstrainern, och värdena ligger anmärkningsvärt nära varandra. Ibland är de identiska; oftast skiljer det bara ungefär ett slag per minut åt något håll.

Det är den sortens prestanda som spelar roll för mig. Jag känner inget behov av att jaga mer och mer sensorteknik bara för att en tillverkare kan klämma in den i en klocka. Det viktiga är om informationen är användbar. Om jag får värden som verkar pålitliga för de aktiviteter jag faktiskt gör är jag inte särskilt intresserad av en tävling om vilken klocka som mäter flest gånger per sekund eller har mest avancerad hårdvara, bara för att sedan få slut på batteriet inom 24 timmar på grund av alla överdrivna finesser. Ja, Apple, jag tittar på er igen.

Body Battery, sömn och vikten av vila

När jag köpte klockan tvivlade jag lite på hur användbara alla extra siffror om hälsa och återhämtning skulle vara. Det finns så många värden att det är lätt att föreställa sig att det bara blir en imponerande samling siffror. Men det har slutat med att jag använder nästan allihop, och vissa har varit förvånansvärt bra på att spegla hur jag faktiskt känner mig.

Body Battery är nog mitt favoritexempel. Den uppskattar din energinivå utifrån bland annat aktivitet, stress och vila, och jag tycker att den speglar skillnaden mellan en utmattande dag och en riktigt avkopplande dag ganska väl. Om jag sover dåligt, kanske efter en kväll med några drinkar, laddas den inte upp särskilt mycket under natten. Efter en lång natt med god sömn återhämtar den sig däremot betydligt mer.

Det som verkligen fångade mitt intresse var dock något mycket mindre. En dag hade jag ett underbart, avkopplande telefonsamtal med min syster. Efteråt meddelade klockan, utan att jag hade startat någon aktivitet eller berättat vad jag gjort, att jag hade haft en stunds återhämtning och att min Body Battery hade ökat med två poäng.

Klockan hade förstås ingen aning om att jag pratade med min syster eller vad vi pratade om. Men jag tyckte det var anmärkningsvärt att den verkade uppfatta hur avkopplande samtalet hade varit. Det är precis sådana vardagliga iakttagelser som får uppgifterna att kännas användbara och trovärdiga i stället för att bara vara dekoration.

Samma princip gäller stressvarningar. Klockan kan säga till när stressnivån verkar hög eller när du haft en stunds återhämtning. Jag har inte riktigt bestämt mig för hur många sådana aviseringar jag vill ha aktiverade, eftersom jag inte gillar att bli avbruten hela tiden. Men om siffrorna någorlunda speglar verkligheten finns det faktiskt en vettig poäng med rådet. Om klockan säger att du behöver ta en jävla paus kanske du borde ta en paus.

Den lär sig också dina ’normala värden’ och kan varna om någon av dina vanliga mätningar hamnar utanför det spannet. Det kan vara ett bra sätt att inse att du verkligen har tagit i för hårt, eller att något kanske är fysiskt fel och att du borde kontakta en läkare hellre förr än senare.

Jag skulle förstås inte tolka varje Body Battery-siffra som bokstavligt exakt eller utgå från att det handlar om medicinska mätningar. För mig ligger värdet i att siffrorna ofta speglar verkliga upplevelser, även sådant som jag kanske inte ens märkte medvetet just då.

Training Readiness och morgonrapporten

Training Readiness är ytterligare en funktion som jag först var skeptisk till men som visat sig förvånansvärt användbar. Genom att väga samman information om träning och återhämtning ger den en uppfattning om huruvida du är redo för mer, om ett lättare pass vore klokare eller om det vore bättre att vila.

Det föredrar jag alla dagar framför en klocka som bara tjatar om att man måste röra på sig, röra på sig, röra på sig, röra på sig. En vettig träningspartner borde väl inte försöka tvinga dig till ännu ett träningspass när återhämtning vore bättre? Ibland är det rätta helt enkelt att vila.

Morgon- och kvällsrapporterna är användbara av ungefär samma skäl. Morgonrapporten kan till exempel samla information om sömn, återhämtning, väder eller temperatur och förslag på vilken sorts aktivitet som kan passa just den dagen. Jag slipper öppna en massa olika skärmar och försöka pussla ihop allt själv innan jag ens har vaknat ordentligt. En praktisk sammanfattning väntar redan på mig.

Ibland blir det visserligen lite fånigt med motivationsfraserna. Rapporten kan avslutas med något i stil med ’Du fixar det här!’ eller ’Ta ett steg i taget.’ Du är en träningsklocka, inte en motivationstalare. Jag är säker på att vissa uppskattar sådana meddelanden, och det är knappast något jag skulle ge klockan minuspoäng för, men själv himlar jag lite med ögonen.

Garmin Connect: alla data, utan att behöva analysera allt själv

Jag har använt Garmin Connect i mer än ett decennium, så att köpa en ny klocka innebar inte att börja om från noll. Jag hade redan en lång historik med aktiviteter och annan information på kontot, och det var enkelt att komma igång med Forerunner 70. Jag lade bara till den på samma konto och all tidigare historik fanns kvar. Jag kan till och med fortsätta använda en äldre Garmin om jag vill. Den kontinuiteten gillar jag: att byta hårdvara betyder inte att behöva lämna flera års data bakom sig.

Själva Connect-appen innehåller uppriktigt sagt enormt mycket information. Jag använder den för att titta tillbaka på träningspass och trender, och för att registrera eller granska sådant som min vikt. Vill jag se hur ett visst värde har förändrats under en vecka eller månad, till exempel min genomsnittliga hjärtfrekvensvariabilitet, kan jag göra det också.

Det fina är dock att du inte nödvändigtvis behöver tolka all den informationen själv. Garmin tar mätningar av exempelvis sömn, aktivitet, Body Battery och Training Readiness och sammanställer dem till översikter och rekommendationer. Du behöver inte sitta varje kväll och jämföra och analysera flera månaders diagram för att avgöra om du ska träna hårdare eller ta det lugnt. Alla detaljer finns för den som är intresserad, men klockan och appen gör redan en stor del av det användbara sorteringsarbetet.

Det gör alltihop lättillgängligt även om du aldrig har ägt en smartklocka och absolut inte har för avsikt att bli expert på träningsstatistik. Det är en praktisk klocka, inte ett forskningsprojekt.

Och bara för att alla funktioner finns måste man inte använda dem. Ta registrering av vätskeintag som exempel. Jag tänker inte börja logga varenda jäkla glas vatten jag dricker. Inget illa menat mot dem som gör det; jag kan mycket väl tänka mig att vissa verkligen har nytta av det. Jag är bara inte en av dem, och det fina är att jag kan strunta helt i funktionen.

Garmin Connect har också utmaningar, milstolpar och märken. När jag hade genomfört tio roddpass fick jag till exempel ett märke som berättade att jag var en regelbunden roddare. En hedersutmärkelse, tydligen. Jag kanske borde skriva ut den och hänga den på väggen.

Skämt åsido tycker jag inte att märkena är meningslösa. Om du har hållit på med samma träningsform ett tag och det plötsligt dyker upp en liten gratulation när du når en milstolpe, förstår jag att det kan kännas belönande. Den sortens spelifiering kan faktiskt motivera människor. Men kanske ska man inte bli alltför upphetsad över ett märke för att ha rott tio gånger. Ta det för vad det är.

Aviseringar: jag stängde av de flesta

En sak som klockan definitivt inte lider brist på är aviseringar. Beroende på inställningarna kan meddelanden, mejl, leveransuppdateringar, stressvarningar och alla möjliga andra saker dyka upp på handleden. Släpper man igenom allt blir det snabbt en ständig ström av avbrott.

Därför har jag stängt av de flesta. Jag behöver inte att klockan berättar om varenda liten sak som händer på telefonen, även om jag inte skulle kalla funktionen dålig bara för att jag själv inte vill ha den. Många uppskattar säkert att kunna kasta ett öga på ett meddelande eller se vem som ringer utan att plocka fram mobilen.

Det viktiga är att man kan välja själv. Jag har förenklat aviseringarna, ändrat ordningen på informationen och dolt det jag aldrig använder, så klockan fungerar som jag vill. En pryl behöver inte bli komplicerad bara för att den har många funktioner, så länge man kan välja bort sådant man inte bryr sig om.

Urtavlor, Connect IQ och min egen KCD-urtavla

Samma flexibilitet gäller urtavlor, vilket är ett område där jag tycker att Garmin verkligen glänser. Med Connect IQ kan man bläddra bland och ladda ner olika urtavlor utan några särskilda tekniska kunskaper. För en vanlig användare handlar det om att välja en man tycker om och installera den. Det finns ingen anledning att installera något på omvägar.

Och man är inte begränsad till att ladda ner någon annans design. Garmin erbjuder också verktyg för att ändra utseendet, välja vilka data som visas och använda egna bilder. Vill du ha en bild på ditt älsklingshusdjur på klockan behöver du knappast någon examen i programvaruteknik. Med ’Face It’ i Connect IQ kan du skapa din egen design och placera informationen på urtavlan i stället för att nöja dig med Garmins förvalda utseende. På bara ett par minuter, eller ännu snabbare om du har bråttom, kan du ha en egen anpassad urtavla.

Själv har jag gått lite längre genom att arbeta på min egen KCD-urtavla, så jag har också utforskat den mer komplicerade sidan. Det går att utveckla egna urtavlefiler och sidladda dem till Garmin-klockan, bland annat genom att kopiera över rätt filer direkt, i stället för att vara begränsad till utbudet i det officiella biblioteket.

De allra flesta kommer aldrig vilja hålla på med något sådant, och det är helt i sin ordning. Standarddesignerna och Connect IQ-biblioteket räcker gott och väl till vanligt bruk. Men om du gillar att pilla och experimentera verkar Garmin inte särskilt angeläget om att stoppa dig. Du kan hålla det enkelt eller krångla till det lika mycket som jag har gjort med KCD Watch. Inom de begränsningar en klocka har kan du faktiskt göra den till din egen klocka.

En annan omtänksam liten detalj är vad som händer vid läggdags. När min vanliga läggtid infaller byter klockan automatiskt till en mer nedtonad natturtavla med färre färger och tystar aviseringarna, även om jag har haft dem påslagna under dagen. Då behöver jag inte komma ihåg att ändra något innan jag somnar, och jag riskerar inte att bli bländad av en löjligt stark urtavla när jag vill kolla tiden mitt i natten. Det är en liten sak, men precis den sortens praktiska hänsyn jag uppskattar hos något jag bär nästan hela dygnet.

Vad Forerunner 70 saknar, och varför jag ändå valde den

Visst finns det smartklockefunktioner som man rimligen kan förvänta sig år 2026 men som Forerunner 70 saknar. Men inget av det kom som en obehaglig överraskning efter köpet. Jag kände till begränsningarna när jag bestämde mig, och att slippa betala för saker jag inte ville ha var en del av anledningen till att jag valde just den här modellen.

Ta lagring och musik som exempel. Klockan har 512 MB minne i stället för den stora lagringskapacitet som vissa dyrare enheter erbjuder. Men den är inte avsedd att lagra ett offlinebibliotek med musik, så varför skulle jag behöva massor av utrymme? Den kan styra musik som spelas på en ansluten telefon, men du kan inte lägga musik på själva klockan och lyssna genom hörlurar utan telefonen.

Jag förstår absolut varför vissa löpare vill ha det. Att kunna stoppa i hörlurarna, lämna mobilen hemma och springa iväg med bara klockan är verkligen praktiskt för en del. Men jag springer inte så mycket, och jag brukar ändå ta med mobilen när jag promenerar. Även när jag springer finns det kläder och tillbehör som håller telefonen så pass säkert att det inte är något större besvär att ha den med sig.

Kanske är jag lite väl fäst vid att ha telefonen med mig och vara nåbar, men tanken på att lämna den hemma känns ganska märklig. Så även om jag förstår varför musik direkt på klockan spelar roll för andra, har den funktionen väldigt litet värde för mig.

Det är ungefär samma sak med att betala i butiker genom att blippa med handleden. Forerunner 70 har inte Garmin Pay, och även om vissa säkert använder det hela tiden visste jag redan före köpet att jag inte skulle göra det. Jag kanske är lite gammaldags, men att betala extra för något jag inte vill ha vore helt meningslöst.

Och som jag redan har sagt visste jag också att jag inte köpte Garmins mest avancerade navigeringshårdvara. Det betyder inte att GPS:en är dålig; enligt min erfarenhet är den mer än tillräcklig. Hela poängen var att köpa en relativt prisvärd klocka med de funktioner som spelar roll för mig, inte en dyrare modell bara för att kunna säga att den gör precis allt.

Batteritiden: en av de främsta anledningarna till mitt köp

Batteritiden var en av mina allra viktigaste prioriteringar från början. Jag vill inte ha en klocka som behöver laddas varje dag, och det är en av anledningarna till att tanken på en Apple Watch, med den betydligt tätare laddning som brukar förknippas med den, aldrig har lockat mig särskilt mycket. Jag vill att min klocka ska fungera som en klocka, inte bli ännu en liten pryl vars batteri jag ständigt måste hålla reda på.

Garmin anger upp till 13 dagar i smartklocksläge för Forerunner 70, även om det förstås beror på inställningar och användning. Min egen erfarenhet är enklare: den räcker i evigheter för det jag gör, så jag behöver nästan aldrig tänka på att ladda den.

Man ska dock sätta de där 13 dagarna i perspektiv. Garmin anger även upp till 23 timmar när man kontinuerligt spelar in med enbart GPS, eller upp till 16 timmar med alla satellitsystem. Om du ägnar dig åt långa, GPS-intensiva aktiviteter som cykling eller motorcykelkörning, kanske till och med flera träningspass per dag, kan jag lätt föreställa mig att batteriet tar slut på mindre än en vecka. Jag har inte själv pressat det till den gränsen, men det är en rimlig möjlighet att tänka på om du använder klockan betydligt mer intensivt än jag gör.

Och när jag väl laddar den känns det otroligt snabbt. Jag har ofta kopplat in klockan medan jag har lekt med urtavlor eller ändrat inställningar, och så har den varit tillbaka på 100 procent innan jag var färdig. Jag påstår inte att jag har mätt en fullständig laddning från noll till fullt på bara några minuter, för det har jag inte. Men vid normal användning har kombinationen av lång batteritid och smidiga små laddningar varit utmärkt.

En annan välkommen förbättring jämfört med min gamla Forerunner 35 är själva laddkontakten. FR35 hade en märklig laddare som klämdes fast och som, även om jag kan tänka mig att den hjälpte till att hålla klockan vattentät, hade en irriterande tendens att lossna eller ramla av av misstag. Forerunner 70 använder i stället Garmins egen USB-laddkabel, och kontakten klickar fast ordentligt och sitter säkert. Det är bara en liten detalj, men den gör de snabba laddningarna mycket mindre pilliga.

I praktiken har jag ingen avancerad laddningsrutin. Jag använder bara klockan, laddar den ibland och fortsätter med mitt liv, precis som jag ville. Ett praktiskt tips: om du gör det till en vana att låta klockan ladda medan du duschar, till exempel, och sedan sätter på den direkt igen, kan jag garantera att batteriet aldrig tar slut så att du måste lämna klockan på laddning.

Vilken Garmin-familj ska du välja?

Det är därför just den här Forerunner passar mig så bra, men det betyder inte att alla borde köpa samma Garmin. Det kan bli onödigt förvirrande att jämföra sortimentet: det finns många klockfamiljer, gott om modeller inom varje familj och ibland till och med olika storlekar av samma modell. Nya modeller kommer förstås också att dyka upp. Jag tycker att det är mer användbart att förklara de stora skillnaderna, så att du kan avgöra vilken familj som passar dig och sedan titta på aktuella modeller och priser.

Forerunner är familjen med fokus på löpning, vilket namnet så hjälpsamt antyder, men det betyder verkligen inte att den bara är till för löpare. Att jag använder min Forerunner 70 till promenader, gympass, yoga och till och med motorcykelturer visar hur användbar den kan vara även för annat. Och om löpning är en större prioritet för dig finns det finare Forerunner-modeller avsedda för mer hängivna löpare också.

vívoactive är kanske det mest relevanta alternativet om du vill ha en relativt prisvärd Garmin med fler vardagsfunktioner. vívoactive 6 har till exempel musiklagring på klockan och Garmin Pay, vilket den här Forerunner saknar. Om det är viktigt för dig att lyssna på musik utan telefon kan enbart den skillnaden göra vívoactive till ett bättre val.

Om du vill ha något mer sofistikerat för vardaglig smartklockeanvändning och välmående är Venu värd att titta på.

För tuffare användning med mer fokus på friluftsliv finns Instinct, särskilt om tålighet och krävande utomhusförhållanden är viktiga.

Och vill du ha premiumserien för multisport och friluftsliv, med betydligt mer avancerade möjligheter och allt tänkbart lull-lull, finns fēnix, förutsatt att du är beredd att betala för det.

Jag tänker inte låtsas att jag personligen har testat alla de här familjerna. Jag tycker bara att det är bra att förstå ungefär vad var och en är till för, i stället för att utgå från att klockan jag valde måste vara rätt för dig också.

När jag gjorde min egen research bestämde jag mig faktiskt för vilken modell jag tyckte var det ’bästa’ valet i varje serie. De valen har jag samlat i en jämförelse av rekommenderade Garmin-klockor på min andra webbplats, KCDWatch.com, tillsammans med betydligt fler modellspecifikationer. Den sidan borde fortfarande kunna vara användbar under 2026, 2027 och kanske till och med 2028, även om Garmin säkert har släppt fler klockor då. Så kontrollera alltid vilka modeller som är de senaste, och om du ens behöver eller vill ha den allra senaste till att börja med!

Det är också klokt att titta på aktuella priser i stället för att förutsätta att en viss klocka alltid är billigare. När jag köpte min Forerunner 70 var vívoactive 6 lite dyrare. Men när jag väl skrev den här recensionen hade vívoactive faktiskt blivit billigare. Priserna på Amazon förändras, ibland så mycket att det påverkar vilken klocka som ger mest för pengarna just den dagen. Jämför vad klockorna kan med vad de faktiskt kostar när du ska köpa.

Har klockan faktiskt fått mig att röra på mig mer?

Ja. Absolut. Jag tränar definitivt mer tack vare Garmin-klockan, och jag tycker dessutom att träningen känns mer givande på ett sätt. Det är enkelt att hålla reda på vad jag har gjort, hur mycket jag har tränat och hur allt hänger ihop, utan att jag måste minnas varenda detalj eller lägga en massa tid på att registrera saker för hand.

Bara att kunna se mina aktiviteter och mina framsteg gör skillnad. Sedan ger återhämtningsvärdena, rekommendationerna och de andra siffrorna ytterligare en dimension. Ibland är det inte en viss siffra som hjälper, utan känslan av att klockan ger mig bättre koll på vad jag har gjort och vad som kan vara klokt att göra härnäst.

Ett särskilt bra exempel på hur motiverande det kan vara är Garmins Fitness Age, alltså konditionsålder. Jag är 39 och närmar mig 40, men när jag började använda klockan fick jag en konditionsålder på 41. (Hjälp! Jag är HUR gammal!?) Det blev lite av en väckarklocka. Bara två månader senare fick jag en uppdatering som visade att min konditionsålder nu var 38,5. Det är 2,5 år mindre på två månader, och enligt klockan är jag nu i bättre form än min faktiska ålder skulle antyda. En ganska trevlig komplimang att få från något på handleden.

Och nu vill jag få ner konditionsåldern till början av 30-årsåldern. Att jag redan har satt upp ett nytt mål för mig själv säger ganska tydligt hur motiverande klockan har varit. Den säger inte bara åt mig att göra mer, utan ger mig något konkret att arbeta mot och låter mig se framstegen. Jag bär den, fortsätter med mina aktiviteter och uppdaterar ibland vikten via klockan eller Garmin Connect. Det mesta av registreringen sker helt enkelt i bakgrunden, och siffrorna finns där när jag vill titta på dem. Naturligtvis borde jag också känna fördelarna med att vara mer aktiv, men att faktiskt se förbättringen i statistiken är givande i sig. Jag behöver inte sitta på kvällarna och analysera diagram eller registrera allt manuellt för att få den uppmuntran. Det är en liten knuff i rätt riktning, ett råd när det behövs och kanske framför allt genuint användarvänligt.

Det är därför jag verkligen skulle kalla den en bra träningspartner. Om någon vill bli lite friskare eller mer aktiv kan jag absolut se hur en Garmin skulle kunna hjälpa till. Den är förstås fortfarande bara en klocka. Den kommer inte att tvinga dig ur sängen, få dig att träna eller ordna upp ditt liv. Men den kan ge dig enormt mycket användbar information och hjälpa dig på vägen mot en hälsosammare livsstil.

Skulle jag köpa Garmin Forerunner 70 igen?

Ja, absolut, utan tvekan. Jag lade tid på att hitta en relativt billig Garmin som gjorde det jag behövde, och det var precis vad jag fick med Forerunner 70. Skärmen, komforten, aktivitetsregistreringen, batteritiden och framför allt informationen om hälsa och återhämtning har imponerat på mig. Jag känner inte att jag saknar något viktigt bara för att Garmin också säljer dyrare klockor.

Skulle jag rekommendera den?

Kanske, beroende på dina behov och priset. Det är ingen kritik mot Forerunner 70; det är själva poängen med att välja klocka förnuftigt. Om dina behov liknar mina är det ett väldigt starkt alternativ, och att det är en av Garmins billigaste och nyaste modeller hjälper förstås. Men om du vill kunna lyssna på musik direkt från klockan utan att ha telefonen med dig, betala genom att blippa handleden eller ha mer specialiserade funktioner för friluftsliv och navigering tänker jag inte låtsas att det här automatiskt är ditt bästa val. För då är det inte det.

Jag ser mycket hellre att du förstår alternativen och köper klockan som faktiskt passar dig. Forerunner-familjen är mer inriktad på löpning, men inte uteslutande; vívoactive lutar mer åt vardagsfunktioner; Venu är mer elegant; Instinct är mer robust; och fēnix är det mer… överdrivna alternativet. Jämför funktionerna som betyder något för dig och kolla aktuella priser i stället för att utgå från att en familj alltid är billigare eller bättre än en annan.

Och rent ut sagt tror jag att ’problemet’ år 2026 är att de här klockorna har utvecklats så långt från sina ursprungliga föregångare att nästan alla Garmin-modeller redan har i stort sett allt man behöver. Det spelar knappt någon roll vilken familj man tittar på. Det som avgör kan vara något så vardagligt som priset, utseendet, storleken och om klockan har den där ena eller de två särskilda funktionerna man vill åt. De flesta har allt du rimligen behöver för nästan vilken sport du än håller på med, och det är ett rätt trevligt ’problem’ att ha.

Det är därför jag är imponerad av den här klockan. Inte för att den kan precis allt, utan för att den gör det jag vill väldigt bra. Det är avsiktligt en enklare, relativt billig Garmin, och det var exakt vad jag letade efter. Det finns ingen anledning att betala för varenda funktion Garmin erbjuder om du ändå aldrig kommer att använda den. Och ärligt talat saknas det inte särskilt mycket från början, åtminstone inget jag verkligen behöver eller vill ha. Det passar mig perfekt.

Det är ännu ett skäl till att jag gillar Garmin: klockorna känns ordentligt genomtänkta. Det handlar inte bara om antalet funktioner, utan om små praktiska beslut, som att klockan sitter bekvämt, beter sig vettigt vid läggdags och till och med har en laddkabel som faktiskt sitter kvar. Sådana detaljer gör skillnad när man bär något varje dag. I slutändan spelar det inte så stor roll vilken av Garmins senaste modeller du väljer. Du får en funktionsrik smartklocka som kommer att hålla länge. Det är trots allt en Garmin, inte en Apple.