Jag tycker ganska mycket om att andas. Jag tycker också om att sova. Efter att ha levt med två luftrenare ur Philips 600-serie insåg jag att inte ens ett märke jag litar på automatiskt låter mig göra båda delarna samtidigt.
För all del, mina första två luftrenare gjorde verkligen luften hemma bättre. Jag köpte dem eftersom mina kaniner gjorde det allt mindre trevligt att andas inomhus, och skillnaden var påtaglig. Problemet var det ständiga pipandet så fort en inställning ändrades, antingen manuellt eller enligt ett schema. Philips bekräftade att pipen inte gick att stänga av. Inte särskilt lyckat för något jag ville ha bredvid mig när jag sov.
När jag behövde en tredje luftrenare, den här gången särskilt till sovrummet, var jag ändå inte riktigt redo att ge upp Philips. Jag valde PureProtect Mini 900-serien AC0950/10 och hoppades på lika effektiv luftrening, men bättre byggkvalitet, lite mer intelligens och betydligt mindre onödigt oväsen. Den här gången tycker jag att Philips har fått till balansen.
En luftrenare som faktiskt känns mer påkostad
Vi ska vara realistiska med vad en luftrenare egentligen är. I grund och botten en plastcylinder med hål i, ett filter och en fläkt som drar luft genom alltihop. Det finns bara så många sätt att få det att kännas spännande. Ändå känns 900 betydligt mer gedigen än de enklare modeller jag har använt. Konstruktionen verkar rejälare, detaljerna är mer genomarbetade och jag får inte alls samma känsla av att ha köpt den absolut billigaste utrustningsnivån.
En liten detalj jag verkligen uppskattar sitter på undersidan: den har faktiskt riktiga gummifötter. Den billigare 600 hade gjutna fördjupningar där gummifötterna borde ha suttit, men inga gummifötter. Det påminde mig om de tomma knapplatserna på instrumentpanelen i en bil med snålaste utrustningspaketet, som hjälpsamt visar vilka tillval man inte betalade för. På 900 har Philips åtminstone gjort jobbet färdigt.
Jag skulle tro att gummifötterna hjälper till att dämpa vibrationer i stället för att skicka dem rakt ner i möbeln luftrenaren står på. Jag har inte mätt vilken skillnad de faktiskt gör, men på en apparat som ska kunna gå tyst i sovrummet är de en vettig detalj. De bidrar också till den mer genomarbetade känslan.
En snygg pekskärm som jag oftast stänger av
De upplysta touchkontrollerna och luftkvalitetsdisplayen ovanpå ser rätt trevliga ut. Färgerna ger återkoppling om luften, och allt känns mer genomtänkt än en rad enkla knappar. I praktiken har jag ändå displayen avstängd. Jag behöver inte stå och titta på när luftrenaren talar om att den arbetar; jag litar på att den sköter sitt. Framför allt vill jag ha mörkt i sovrummet när jag försöker sova.
Det finns en användbar röd symbol i form av en borste som tänds när huvudfiltret behöver rengöras. Philips Air+-appen påminner mig också. Som ni ser på min bild försöker den där påminnelsen just nu göra mig uppmärksam på något som jag nog borde ta tag i.
Renar den faktiskt luften?
Damm, pollen, föroreningar och allehanda annat skräp kommer alltid att sväva omkring i luften. Om luftrenaren inte fångar upp det kanske en del i stället passerar mitt eget luftfilter: lungorna. Personligen ser jag hellre att Philips tar hand om så mycket av filtreringen som möjligt än att mina lungor får göra hela jobbet.
Så ja, den renar luften, och det är fortfarande det allra viktigaste. Min erfarenhet av luftrenare började med att det blev märkbart lättare att andas och att luften hemma kändes fräschare. 900 fortsätter att göra jobbet utan att göra någon större sak av det. Det är vad jag själv har upplevt med de här apparaterna, inte något jag har kommit fram till genom egna laboratorietester.
Philips anger ett CADR-värde, alltså hur mycket ren luft apparaten levererar, på 250 m³/h för AC0950/10, jämfört med 170 m³/h för 600-serien. På pappret är det en ordentlig ökning av kapaciteten, och det är skönt att veta att den dyrare modellen inte bara kostar mer för att kontrollpanelen är snyggare.
Filtreringen är också mer avancerad. 900 har ett filter i tre steg med förfilter, Philips NanoProtect HEPA-filtrering och aktivt kol. Enligt Philips hjälper kolskiktet till att minska vissa gaser och flyktiga organiska ämnen, utöver de luftburna partiklar som de andra skikten tar hand om. Jag uppskattar att det alltså finns en konkret skillnad i vad filtret är tänkt att göra.
Ersättningsfiltret heter Philips FY0910/30. Philips anger att det kan räcka upp till ungefär ett år innan det behöver bytas, beroende på användning och luftförhållanden, med regelbunden rengöring däremellan. Precis som med alla luftrenare är filter en återkommande kostnad. Det är värt att räkna med när man funderar på vad renare luft får kosta.
Filtret i 900 har rejäla gummitätningar i båda ändarna som ska hjälpa luften att passera genom filtret i stället för runt det. 600-filtrets motsvarande tätningar saknas helt; där sitter bara lite billigt skum på insidan av locket. Skillnaden handlar alltså inte bara om filtermaterialet. På 900 är även tätningen mellan filter och hölje betydligt mer genomarbetad. Av vad jag kunde se borde det göra det svårare för damm att smita förbi längs kanterna.
Jag tog också ur filtret och fotograferade luftrenarens insida på nära håll. Och ja, jag vet: det är lite sorgligt att jag håller på med sådant. Jag behöver helt klart fler hobbyer. Trots att filtret var ganska dammigt var insidan påfallande ren efter flera månaders användning. Det var en trevlig överraskning. Jag kan förstås inte följa varje enskild partikel genom apparaten eller kalla det här något vetenskapligt effektivitetstest, men ett dammigt filter tillsammans med en imponerande ren insida känns betryggande. Det är en sådan där oglamorös konstruktionsdetalj som jag uppskattar betydligt mer när jag faktiskt har öppnat apparaten.
Automatiken som verkligen gör nytta
Det som verkligen gör 900 trevlig att använda är autoläget. I stället för att själv fundera på när fläkten ska arbeta hårdare överlåter jag det åt luftrenaren. Den övervakar luften, anpassar hastigheten och varvar ner igen när allt är som vanligt. Jag har min på Auto nästan hela tiden, helt enkelt för att jag sällan har någon anledning att lägga mig i.
Spraya lite parfym eller hårspray i närheten, så reagerar den nästan direkt. Fläkten ökar hastigheten, ibland med rätt stor entusiasm, och saktar sedan ner när sensorn är nöjd. Det är förvånansvärt tillfredsställande att märka hur snabbt den reagerar på det som händer i rummet, i stället för att bara snurra vidare i den hastighet jag ställde in tidigare. Jag hör hur den reagerar och hur den sedan blir tyst igen.
Med autoläget behöver jag inte hitta på något schema utifrån när jag tror att rummet kan behöva extra rening. Jag kan sätta i kontakten, slå på Auto och glömma bort den. Det är precis den sortens smart funktion jag vill ha i en hushållsapparat: en som tar bort ett jobb, inte skapar ännu en sak jag måste konfigurera.
AeraSense-partikelsensorn, som håller koll på partiklar i luften, har en egen liten servicelucka på baksidan. Den syns på bilden nedan. Sensorn går att rengöra separat från huvudfiltret, vilket jag gillar. Om jag ska lita på att en maskin fattar beslut om luftkvaliteten vill jag också kunna hålla själva sensorn ren. Det är ytterligare ett litet underhållsmoment, men Philips har åtminstone gjort den lätt att komma åt.
Så tyst att jag glömmer att den är igång
När luften är ren och fläkten går ner i varv hör jag knappt 900 alls. I sovrummet märks den till och med mindre än 600 på lägsta hastigheten, och den var redan ganska tyst. Visst låter 900 mer när den upptäcker något och ökar farten. Det klagar jag inte på. Den gör sitt jobb och tystnar igen när det är klart.
Det finns visserligen ett särskilt sömnläge, men jag brukar låta den stå på Auto eftersom det fungerar så bra för mig. Det viktiga är att 900 kan sköta sitt i lugn och ro, utan 600-modellens vansinniga pip varje gång fläkthastigheten ändras. Jag ville ha något som lät mig både andas och sova, helst samtidigt, och det klarar den här.
En app som jag slipper öppna hela tiden
Jag har alltid tyckt att Philips Air+-appen är ganska bra. Jag kan se vad luftrenaren gör, ändra inställningarna på distans och få påminnelser om när filtret ska rengöras eller bytas. Men med 900 tar den automatiska avkänningen hand om de flesta besluten, så jag behöver inte öppna appen stup i kvarten. Den är användbar när jag vill ha den, inte ännu en sak jag måste hålla efter. Och jag gillar att den inte förvandlar luftrening till en hobby.
Appen visar för övrigt också lite mer information om man är nyfiken på luften utanför rummet. Där finns uppgifter om föroreningar utomhus och lokala pollenhalter. Ganska trevligt, antar jag. Om jag bara kom ihåg att titta.
Storleken då?
Så till en mindre glamorös praktisk detalj: 900 är fortfarande en rätt rejäl sak att ha i sovrummet. Philips kallar de här luftrenarna kompakta, men vi talar om en ganska stor cylinder, inte någon liten prydnad att ställa på nattduksbordet. På många nattduksbord skulle den ta upp nästan hela ytan, om den ens får plats ordentligt.
För all del finns det vettiga skäl till storleken. En luftrenare måste kunna flytta en ordentlig mängd luft genom ett filter, och filtret behöver tillräckligt stor yta för det. Gör man allt för litet ska luften igenom en mycket mindre yta, och det lär inte nödvändigtvis hjälpa ljudnivån. Jag förstår varför den måste vara så här stor. Men mina möbler blir inte större bara för att jag förstår det.
Jag fotograferade 900 och 600 bredvid varandra i soffan. Där ser de nästan ut som två småbarn som sitter och tittar på tv, var och en med lika mycket plats som ett litet barn skulle ta upp. Det är en löjlig jämförelse, men den säger ganska mycket om hur stora apparaterna faktiskt är. 900 är lite högre, men deras bottenyta är i princip lika stor. Till vardags upptar de lika mycket plats. Har du utrymme för den ena har du i praktiken plats för den andra. Har du inte plats hjälper ingen av dem dig med det problemet.
Skulle jag rekommendera den och köpa den igen?
Ja på båda frågorna. 900 gör jobbet jag köpte den för och är ett nöje att ha hemma. Den reagerar när luften behöver uppmärksamhet, blir nästan ohörbar när den inte gör det och låter mig fortsätta med dagen eller få sova. Reglagen känns välgjorda, lamporna går att släcka och filterkonstruktionen verkar ordentligt genomtänkt. Viktigast av allt är att jag faktiskt kan andas lättare och märker skillnaden.
Den är fortfarande ganska stor, jag måste fortfarande rengöra filtret och så småningom köpa ett nytt. Och när den arbetar för fullt är den förstås inte tyst. Men inget av det kommer som en överraskning eller får mig att tycka sämre om den. Den automatiska avkänningen, den tysta driften i vardagen, den mer gedigna konstruktionen, de riktiga gummifötterna och de välpassande filtertätningarna är alla detaljer som faktiskt spelar roll för mig. De förbättringarna är guld värda.
Jag har redan skrivit i min recension av Philips 600-serien att den billigare modellen renar luften bra och att jag fortfarande äger och använder två sådana. Men 900 är ett enormt steg framåt när det gäller hur trevlig en luftrenare är att leva med, särskilt i ett sovrum. Jag skulle mer än gärna köpa en till i stället för att spara lite pengar på ytterligare en 600. En luftrenare ska göra livet trevligare, inte avbryta det. Gillar du att andas lär du uppskatta en sådan. Gillar du dessutom att sova är det den här Philips-modellen jag skulle välja.